Lokal resa till låg budget

Det var säkert 30 år sedan jag senast hade ett månadskort hos Storstockholms Lokaltrafik, SL, med av olika orsaker och möjligheter har jag begåvats med ett sådant.
Varför inte testa att göra en weekendresa med SL kombinerat med lite SJ, tänkte jag och ringde kusinen i Strängnäs. Jo då, jag var så välkommen!
Avresedagen, i går lördag, kollade jag efter trafikstörningar hos SL. Såg att om jag tog det planerade pendeltåget skulle det bli strul. Det var sex minuter försenat och väntetiden i Södertälje för Nykvarnsbussen var lika lång. Uppenbar risk att bussen skulle missas. Stack därför hemifrån en halvtimme före den tid som skulle ha funkat dagen före. Kom ner till Huddinge station och såg att tåget var tio minuter försenat. Kom iväg och fick vänta på Nykvarnsbussen i 20 minuter. Eller 25 blev det nog. Bussen var nämligen också försenad...
Väl framme i Nykvarn hade jag en halvtimme till godo innan SJ skulle forsla mig vidare. Köpte en mugg kaffe medan jag väntade. Ställde mig på perrongen några minuter innan tåget skulle gå. Väntade. Inget tåg. Väntade lite till. Inget tåg. Tåghelvet skulle ju anlänt för fem minuter sedan! Då, först då, basunerade en högtalare ut att tåget var elva minuter sent. Samtidigt ändrades avgångstiden på ljusskylten. Högtalarrösten avslutade med "vi beklagar förseningen". Alltid något. SL beklagade inte sina förseningar...
Kom fram till den pittoreska Mälarstaden efter två timmar och fyrtiofem minuters resa och hämtades av kusinen i en varm och härlig fyrhjulsdriven bil för den sista etappen.
Återresan gick dock snabbare. Efter att ha embarkerat tåget (fem minuter försenat och SJ beklagade åter förseningen) anlände jag till Nykvarn nästan tio minuter senare än planerat. Detta gjorde just ingenting. Då slapp jag ju vänta på bussen i 40 minuter.
Spatserade till den lokala grillen i det supertrista centrumet. Undrar vad för folk som bor i Nykvarn. Det samhället måste vara Södermanlands blindtarm. Alla vet att det finns. Ingen vet var det är bra till.
Efter en vattnig halväcklig korv och en rätt god kopp kaffe blev det en bussresa som startade i rätt tid. Fantastiskt!
Även tåget från Södertälje avgick på tid. Men i Tumba blev det tvärstopp. Där fick vi vänta på klart spår i tio minuter. Som vanligt beklagade SL inte förseningen.
Vad har jag lärt mig av detta äventyr då?
Jo, att man kan ta sig fram, men det gäller att ha tålamod. Samt att SL är arrogantare än SJ.

Korkade frågor

Aftonbladet RESA har en kul notis på sin webbsite.
Klicka i rubriken så kommer du dit.